Georg Friedrich Kersting
1785-1847
German
Georg Friedrich Kersting Gallery
Kersting was a friend of Caspar David Friedrich, the leading German Romantic painter; his style was influenced by Friedrich, and he shared that artist's romantic attitude, although in a more subjective manner. The two friends went on a walking tour of the Riesengebirge in 1810. During his many hikes with Friedrich, the two painted numerous sketches and observations from nature. He may have painted the staffage in some of Friedrich's early work??such as Morning in the Riesengebirge (1810?C11), a result of their walking tour.
He was also a friend of the painter Louise Seidler, who described him as "an altogether splendid and comical fellow" and often served as his model. In 1813 Seidler helped Kersting send a number of his works to Johann Wolfgang von Goethe. Goethe was impressed and recommended that the Grand Duke Charles Augustus purchase his work The Embroiderer.
Kersting's most lasting works are his figures in interiors that borrow from seventeenth-century Dutch genre painting. These paintings nevertheless feel contemporary due to the situations depicted and the effect of the artist's personality. The characters are often viewed from the back, as in Friedrich's work, and the scenes provide hints of narrative as the figures engage privately in everyday activities. A number of his works refer to his time in the volunteer corps, the "L??tzow rangers". He drew a full-length self-portrait in 1813, in which he wore the rangers' uniform. The painting On Sentry Duty (1815) depicts three rangers, including the artist Ferdinand Hartmann and the writer Theodor Körner, who fought with Kersting and died in wars against the French. Related Paintings of Georg Friedrich Kersting :. | Blumenstillleben | Vor dem Spiegel | Man Reading by Lamplight (mk22) | Ansicht von Rostock von Westen | Zwei Kinder vor einem Papageienbauer | Related Artists: ALBOTTO Francesco1721-1753 ulrika eleonoraUlrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös.
Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia.
Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715.
Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora).
I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar. Carl Ludwig Christinec1732/3 - 1792/94
|
|
|